Tomas Klas Ekström: Varv (Venaröd Förlag 2014)

”Jag ser det som allt mer komplicerat, eller snarare kluvet, att recensera poesi. För poesi är en högst individuell upplevelse. När man öppnar pärmarna till en diktbok kliver man in i en annan människas värld, en värld som man samtidigt har rätt att göra till sin egen, på egna villkor och premisser. Det är en delikat uppgift, ett privilegium men, som sagt, högst personligt.

Men jag vill gärna berätta att jag har läst Tomas Klas Ekströms senaste bok ”Varv”. Ekström debuterade redan 2002 med ”Elvis, kattsand & andra viktiga saker”. ”Varv” är hans åttonde diktsamling, ett samarbete med Kim Larsson som har illustrerat.

”Det är minusgraderna,
det är där det börjar
Naturen som nollställer sig själv.

Hårda dunsar av lätta kroppar
mot gammal eternit och isolering.
Som människosteg ovanför mig,
steg som aldrig kommer att tystna.

Bara tillfälligt överröstas.
Som små jordskalv,
tills de flyger vidare.

Det som föds i kylan
föds av längtan och sorg,
av avstånd och hunger.

Som små jordskalv.”

Så börjar ”Varv”. Så bjuds man in den värld som Tomas Klas Ekström har skapat åt sig själv, åt sina ord. Som nu ska bli min värld, mina ord. Utan att Ekströms värld förringas.

Jag tycker att Ekström äger en imponerande förmåga att skriva verkligheten på ett vemodigt, skört men senigt sätt. En mild underton av filosofiska funderingar i en naken vardag som längtar efter att bli hörd i beskrivningar, gärna subtilt och okonstlat.

Larssons illustrationer har det gemensamt att de alla går i en varm men ödesmättad ton av brons. Väldigt vackert, sammantaget. Jag gillar ”Varv”. Utifrån mina villkor och premisser. En bok att bära med sig och återvända till.”

Stefan Whilde
Tidningen Kulturen
19/12 2014